Ojämställd vård leder till större ohälsa för kvinnor

Det finns en osaklig och icke medicinskt grundad skillnad mellan kvinnor och män vad gäller tillgång till vård. En sådan särbehandling på grund av kön är oacceptabel, skriver oppositionsregionrådet Janette Olsson (S) och Håkan Linnarsson (S).

Tänk dig att du är sjuk, eventuellt behöver mediciner eller en operation. Vård efter behov är devisen och ibland får man vänta på ingrepp eller på att träffa läkare. Tänk dig då att du är kvinna. Det spelar väl ingen roll, tänker man lätt

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS nr 2017:30) fastslår att vården ska vara jämställd. Och regeringen fastställer det i sitt jämställdhetspolitiska delmål. Men om det nu visar sig att det faktiskt inte gör det, så är vi nog alla överens om att det inte är acceptabelt. Och som politiker kan vi inte luta oss tillbaka förrän det här är ordentligt uppmärksammat.
Vi kan konstatera att det finns osakliga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till vård och behandling på lika villkor inom hälso- och sjukvården.

Även om kvinnor i genomsnitt lever längre än män har de en sämre hälsa, är sjukskrivna mer och har en sämre psykisk ohälsa. Detta konstateras i en rapport utgiven av SKR där alla Sveriges kommuner och regioner är medlemmar. (O)jämställdhet i hälsa och vård visar aktuell forskning och data (utg hösten 2019) som beskriver hälsa, vårdkvalitet och vårdtillgång beroende på om du är kvinna eller man och där skillnaderna inte är motiverade. Vi kan konstatera att det finns osakliga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till vård och behandling på lika villkor inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om att vården sätts in i olika skeden av sjukdomsförloppet, att väntetiderna är olika för kvinnor och män, och att insatsernas innehåll skiljer sig åt.

 

De skillnader som finns mellan kvinnor och män vad gäller tillgång till vård verkar heller inte ha några uppenbara medicinska skäl till särbehandling på grund av kön, konstateras det i rapporten.

För att nämna några exempel på omotiverade skillnader så lyfter vi några här:

  • I vården av hjärt- och kärlsjukdomar är kvinnor underbehandlade och får i lägre grad en behandling med läkemedel med bevisad nytta.

  • När det gäller behandling med sviktpacemaker lyfter Socialstyrelsen fram att det finns stora könsskillnader till kvinnornas nackdel 64,2 procent av männen över 80 år får blodfettsänkande läkemedel, men bara 53 procent av kvinnorna behandlas.
  • Kvinnor får vänta längre på operation av grå starr och ser sämre än män när de väl opereras.
  • Män får oftare nyare och dyrare mediciner utskrivna.
  • Män får dyrare rullstolar utskrivna både när det gäller eldrivna och manuella. Naturligtvis finns inte ett likamed-mellan kvalité och pris men det väcker naturligtvis frågetecken om varför skillnaden är så signifikant.
  • Kvinnor och män får också olika råd och förslag på fortsatt vård vid telefonkontakt, vid samma åkomma. Kvinnorna fick oftare råd om egenvård och uppmanades att vänta och se.

I ljuset av rapportens resultat kan man också se kvinnors sjukskrivningstal och sämre hälsa i ett större perspektiv, om du får vänta längre på operation eller har mer smärta innan vård ges är risken överhängande att du är sjukskriven i högre grad.

Även i kommunernas beslutande finns omotiverade skillnader. Kvinnor med Alzheimers sjukdom fick tre timmar mindre hemtjänst i veckan än män i samma situation utan att det är motiverat, visar Nationella Alzheimerstudien.

Ett välkänt faktum är att kvinnosjukdomar är lågprioriterade inom forskningen och många gånger saknas kvinnor i forskningsstudier. Utebliven forskning kan leda till mer lidande och högre dödlighet.

När vi nu konstaterat de omotiverade skillnaderna behöver vi agera.

Det är bra att vi får fram den här sortens rapporter och den behövs lyftas ordentligt de politiska forum som är berörda i vår hälso- och sjukvård. När vi nu konstaterat de omotiverade skillnaderna behöver vi agera. Vill vi nå en jämlik hälsa, menar vi att en kunskapsöversikt behöver göras i alla regioner. Hur ser det ut i Västra Götalandsregionen och vad gör vi åt det? Vilka faktorer är påverkbara och leder till en mer jämlik vård. Det här arbetet behöver komma igång snabbt och i stor politisk enighet! Nu när vården står inför stora utmaningar efter pandemin är det än viktigare att man ser dessa omotiverade mönster som finns.

Janette Olsson (S)
Håkan Linnarsson (S)
facebook Twitter Email